Oavsett om du funderar på att köpa ditt första företag, sälja ditt livsverk, förvärva en verksamhet som ett steg i en pågående tillväxtresa eller kanske ta in en delägare är frågan om företagsvärdering lika relevant som den kan vara utmanande. Många faktorer spelar in när ett företag ska värderas och vad som är rätt värderingsmetod i ett enskilt fall beror främst på verksamhetens art och i vilket syfte värderingen görs. I det här inlägget kommer jag att gå igenom för- och nackdelar med de tre vanligaste värderingsmetoderna och belysa vikten av att värderingen görs med tillräcklig och korrekt information.
Förstå skillnaden mellan värde och pris
Innan vi fördjupar oss i de olika värderingsmetoder som finns så är det viktigt att förstå skillnaden mellan värde och pris. Ett företags värde kan räknas fram genom vald värderingsmodell men priset bygger en överenskommelse mellan köpare och säljare. Köparen tänker givetvis att priset ska motsvara det uträknade värdet men så är det sällan. Många säljare tenderar att väga in känslomässiga faktorer när de kommer fram till ett pris, t.ex alla timmars obetalt arbete som lagts ner i en verksamhet under uppstartsfasen. För att affären ska bli av krävs däremot två nöjda parter och oavsett vad beräkningarna säger är marknadspriset det pris köparen är villig att betala och säljaren är villig att acceptera. Varken mer eller mindre.
Nyckeln till en lyckad prisdiskussion ligger många gånger i parternas förståelse och respekt för att värde och pris inte är samma sak.
3 vanliga värderingsmodeller vid företagsvärdering
Ett bolags värde påverkas av många faktorer som till exempel:
- Lönsamhet – Går företaget med vinst? Hur har avkastningen sett ut historiskt?
- Tillväxt – Såväl historisk som potentiell tillväxt ökar värdet.
- Skalbarhet – En skalbar verksamhet har ett högre värde.
- Ägarberoende – Om företagets verksamhet är starkt kopplat till den befintliga ägarkretsen minskar värdet.
- Marknadspotential – Hur ser marknaden ut för företagets produkter/tjänster?
- Immateriella tillgångar- Har företaget ett starkt varumärke? Finns det patent?
Att värdera ett företag handlar främst om att genom ovanstående faktorer bilda sig en bra bild över företagets verksamhet, tänkbara risker och dess möjlighet att tjäna pengar i framtiden. Det här kan givetvis göras på olika sätt men en av de enklaste och mest grundläggande metoderna är substansvärdering.
Substansvärdering
Substansvärdet är värdet på bolagets verkliga egna kapital, dvs. tillgångar – skulder. Det är en enkel värderingsmodell som utgår helt och hållet från bolagets räkenskaper. För att värderingen ska bli rättvisande är det dock viktigt att först justera tillgångarnas värde så att det återspeglar dess verkliga värde snarare än det bokförda värdet. En substansvärdering är en bra modell att använda sig av om företaget som ska värderas har stora tillgångar men kanske inte är lönsamt. En nackdel med den här modellen är dock att den inte alls tar hänsyn till affärsidé eller tillväxtpotential. Metoden lämpar sig inte heller för tjänsteföretag då dessa sällan har särskilt stora tillgångar även om de är lönsamma. För tjänsteföretag ger en avkastningsvärdering en mer rättvisande bild.
Avkastningsvärdering
En avkastningsvärdering innebär att man istället för att titta på det justerade egna kapitalet fokuserar på företagets genomsnittliga resultat under 2 – 3 år tillbaka i tiden och även något år framåt i tiden. Det genomsnittliga resultatet multipliceras sen med en riskfaktor, en multipel. I många privata, onoterade aktiebolag är en vanlig vinstmultipel mellan 4 och 6 gånger vinsten men det varierar.
Den här metoden passar bäst om du vill värdera ett företag vars vinst framför allt är beroende av personalen, marknaden eller affärsidéen.
För att en avkastningsvärdering ska ge en rättvisande bild kan resultaträkningen först behöva normaliseras. Det är relativt enkelt att frisera fram ett bra resultat genom att till exempel ta ut en lägre lön eller dra ner på kostnader som kanske behövs för att verksamheten ska fortsätta vara lönsam över tid. Börja därför med att säkerställa att resultaträkningen innehåller normaliserade kostnadsposter och löner till den personal som behövs för att driva verksamheten.
En annan form av avkastningsvärdering som lägger större vikt vid hur mycket pengar verksamheten kommer att generera framgent är kassaflödesvärdering.
Kassaflödesvärdering
Kassaflödesvärdering handlar om att värdera ett företag utifrån dess antagna framtida kassaflöde. Med den här metoden beräknas bolagets nuvärde genom att diskontera framtida kassaflöden. Detta eftersom pengar idag är mer värt än pengar imorgon. Värderingen justeras alltså ned med den risk som det innebär att ha pengar investerade i ett företag över tid. Kalkylräntan som används är ofta hög, då den utgår från vilken risk affären är förknippad med. Hög risk och hög kapitalkostnad innebär att en högre kalkylränta.
En kassaflödesvärdering bygger på antaganden och bör därför endast användas när det inte finns andra rimliga alternativ; t.ex om du ska ska värdera ett startup. Ett startup utan tillgångar men med en bra affärsidé har i princip inget substansvärde och det har sannolikt inte heller någon historik, då blir det istället antaganden om framtida kassaflöde som styr värderingen. Man fokuserar helt enkelt på verksamhetens potential.
Vilken modell för företagsvärdering ska jag välja?
Vilken värderingsmodell som är bäst lämpad beror dels på vad det är för typ av verksamhet som ska värderas och i vilket syfte värderingen görs. Det finns således inte ett generellt svar på vilken modell som är bäst. Många gånger kan en kombination av olika värderingsmodeller användas.
Det är också viktigt att ta sig tiden att sätta sig in i verksamheten ordentligt genom en så kallad Due Dilligence – en företagsbesiktning. Har tillgångarna värderats till verkligt värde? Hur skulle företaget påverkas av ändrade marknadsförhållanden? Är prognoserna för framtiden realistiska? Vilket värde finns kvar om nyckelpersoner väljer att lämna bolaget? Varje företag har unika risker och det är viktigt att identifiera och justera värderingen för dessa risker, såsom branschspecifika risker eller operativa risker.
